Den som tror att man kan köpa en dyr kamera och ta perfekta foton har fel, fel, fel! Och den som tror jag inte brottas med kvalitén efter att ha hållit på i 5 år har också fel. Jag åker fortfarande på kamerastrul som jag får jobba med att lösa.

Senaste strulet är ju då att jag får en märklig oskärpa när jag fotar med nya kamerahuset och mitt ”gamla” tele, ett Canon 70-300. Efter i onsdags har jag grubblat sönder vad som kan ha orsakat problemet och vad lösningen kan vara. Enda tanken jag kom på var att ett högre bländartal kunde lösa det.

Det skulle regna igår så hade inte försökt söka modell, men när jag vaknade såg jag att det var sol! Slängde snabbt upp en förfrågan på FB och fick svar av Sara som kunde ställa upp. Guld värt minst sagt! Det är väldigt svårt att träna på att fota ett ridpass om man inte har en häst och ryttare som ställer upp.

Så igår em åkte jag ut till Ålberga gård. Bilderna blev väääldigt mycket samma samma samma. Men det var ju för att jag skulle testa olika inställningar och sen kunna jämföra fotona med varandra och lätt se vad som funkade. Så i princip inget fokus alls på motivet utan jobbade bara med olika inställningar för att se om jag kunde hitta inställningar som gav skarpa foton.

Sen är Big en vacker häst, Sara en duktig ryttare och Ålberga gård väldigt vacker så klart att motivet inte var fy skam ändå 😉

Efter att ha kommit hem och slängt in fotona på datorn kände jag en viss lättnad. Med ett högre bländartal lyckades jag få en bättre skärpa i fotona. Inte tip top men bra mycket bättre än i onsdags. Ett högt bländartal ger dock andra nackdelar, en bländare på 8 är inte optimalt för ridsportsfoton…

Är lite klokare nu men känns ändå inte som jag hittat en lösning på problemet.


I onsdags åkte jag ut till Flättna i det fina vädret för att fota när Suzy red sin Stormen på banan. Lite dressyr i en riktigt fancy dressyr-outfit. Tanken var att fota med mitt tele för att fortsätta skapa mig en bild av hur det funkar med nya huset. Kvalité och räckvidd. Hade lärt mig lite av fotograferingen på åkern så drog direkt ner till ett lägre ISO för att inte få så överexponerade foton.

Ekipaget var extremt tjusigt och vi jobbade på att få till snygga foton på bra travökningar och få så många olika vinklar som möjligt för att få en intressant bredd på fotona. Ute på plats var jag väldigt nöjd och det kändes som att jag fick till det. Men tji fick jag när jag kom hem och slängde in bilderna på datorn och såg på större skärm hur dom blivit.

Fotona tagna med telet hade en konstig oskärpa. Fotona var som luddiga, alltså ingen direkt rörelseoskärpa men dom var oskarpa i konturerna och inte alls bra. Kvalitén var så usel i fotona att jag fick skämmas. Det var tur att jag fotade slutet av passet med nya objektivet, 24-105 mm. Fotona tagna på slutet gick alltså att spara och bjuda på medans de i början och majoriteten av passet hörde hemma i papperskorgen.

Grymt besviken på att inte kunna få bättre kvalité med tanke på den utrustning och erfarenhet jag har men det är väl bara försöka luska ut vad som bidrog till misslyckandet och försöka hitta en lösning.


Vilket underbart vårväder det bjöds på igår. Det var första dagen jag känt att det faktiskt finns ett slut på vintern. Det var ljummet i luften och solen värmde, vindstilla och fåglarna kvittrade. Jag hade turen att ha två frivilliga modeller så en fotografering hade planerats. Kändes ju perfekt att få ge sig ut med kameran i det fina vädret!

Efter nattjobb, frukost och soffläge en stund gav jag mig ut till Emtnäs där Erika och Cissi var i full gång att borsta leriga hästar. Dom putsade på hästarna och klädde upp sig själva i ridkläder och nyputsade stövlar. Man blir ju så glad över att se sånt som fotograf! I bilderna är det ju såna saker som gör skillnad. Och ju snyggare modeller ju lättare blir ju mitt jobb.

Vi gav oss iväg till en stubbåker där vi skulle fota. Dom red runt lite som dom kände på (lite efter mina direktiv) och jag försökte få lite foton. Hade mitt 6D-hus och mitt gamla tele, Canon 70-300. Syftet med fotograferingen var främst för mig att se hur den kombon funkade och se vilken räckvidd jag hade.

Fixade inställningarna efter hur jag skulle ställt in det på gamla huset och tog några testfoton. Och vilket risigt resultat!! ISO 800, bländare 4-5.6 och slutartid 1/1000 gav mig foton som var överexponerade, suddiga och väldigt konstiga i färgtonen. Nej inställningarna som funkade på gamla huset var sannerligen ingen succé på nya huset. Blev lite nybörjare igen och fick plocka fram inställningar som funkade. Kom ner på ett ISO 320-400 och slutare 1/1600-1/2000 för att inte få överexponerade foton. (Med såna inställningar hade det blivit alldeles för mörkt med gamla huset).

Jag fann inställningar, vinklar och zoom som en stor utmaning. Sånt jag annars är väldigt bekant med blev nytt och svårt med nya huset. Känner att jag kommer behöva se till att träna en hel del nu så jag får kläm på det!

Det kändes sådär ute på fält men när jag väl hemma vid datorn och började sålla möttes jag av ytterligare ett fail som jag inte varit helt medveten om under fotograferingen. En uppsjö av grimaser! Erika såg ut att sitta och vissla på bilderna, Johansson var bara surig med öronen bakåt.. Cissi satt och bet sig i läppen och Tujjas grimaser ska vi inte ens prata om hua!

Jag skrattade lite åt alla grimaser men blev inte helt upplyst om omfattningen förrän modellerna ringde upp i gapskratt och uttryckte att dom höll på att dö av alla grimaser och ansiktsuttryck. Jag väntade på ett ”Du måste ta ner fotona från FB vi skäms ihjäl!” men det kom aldrig. Det är bra att dom kan bjuda på sig själva haha.

Inställningar som inte satt där dom skulle, ett skärpedjup som är obekant för mig och miner på modellerna. Ja det gick sannerligen inte få till några sagolika foton igår inte. Trots det blev ändå några foton bra! En del bilder satt där dom skulle. Gick fixa till missarna med inställningarna med lite redigering och jag gillar verkligen hur bilderna blev i djup och ton.

Well well, svag ångest eftersom fotograferingen gick som den gick men jag antar att man inte kan vara på topp varje gång. Nu har jag iaf ett bättre hum om min utrustning och vad jag måste se till att träna på och lära mig innan högsäsongen drar igång. Och varje tillfälle bakom kameran gör en ju erfarenheter rikare även om inte fotona blir tiptop!


Stjärnholms ridhus skulle jag nog vilja säga är min nemesis… Fotat där inne många gånger och fotona blir alltid mer eller mindre kassa. Det är ett otroligt mörkt och skumt ridhus. Jag lyckas få fotona ok ljusa och skarpa men det blir så otroligt kornigt och även lite platt och risig kvalité (pga att man måste dra upp ISOt på max).

I lördags gjorde jag ett sista desperat försök i att få till bra foton där inne och det var genom att stå nere på banan och fota. Var ett gäng brudar på sina travarprinsar som skulle rida privat och eftersom jag känner dom kunde jag stå nere på banan och fota utan att störa någon (även min gamla ridlärare kom in och red, jag hoppas jag inte störde henne heller).

I ridhus kan man oftast hitta några bra ställen där ljuset är som bäst och på de ställena kan man få bra foton. Några såna platser finns inte i Stjärnholms ridhus, det är lika mörkt överallt! Jag fick till foton som bra visar ridpasset, men fotomässigt var ju bilderna inte speciellt mycket att ha.

En liten tröst är att jag inte sett någon som lyckats ta bra foton inne i det där ridhuset så det är inte bara jag som misslyckats.


I fredags åkte jag ut till Ålberga gård för att fotografera Sara igen, den här gången med hennes häst Big. Det var ju inte så länge sen jag var där och fotade Sara och Zelda, kul att jag fick komma tillbaka igen så snart för ytterligare en fotografering. Ju kortare uppehåll mellan fotograferingarna ju lättare är det ju att bygga vidare på det man gjorde sist och efter att ha redigerat och sett bilderna från förra gången kunde jag göra små justeringar på inställningarna till denna gången.

Det var riktigt riktigt risigt väder ute, dimmigt av regnet som hängde i luften och blött. Skönt att under såna väderförhållanden kunna fota inomhus i ett ljust ridhus. Tyvärr blir ju även ljuset inne sämre om det är mörkt ute. Sara hade tänkt efter och matchat till det lite med en snygg vinröd på tröja och schabrak, sånt blir man glad av att se som fotograf!

Fotade lite dressyrbilder i början under framridningen och sen tog Sara några språng på hindret som stod på banan. Efter passet var hon snäll nog att ställa upp på en hel del porträttbilder, både på henne och Big tillsammans plus att jag tog en del på bara Big också. Vi avslutade med att ställa oss i dörrhålet för att knäppa några foton jag kunde göra bakgrunden svart på.

Generellt väldigt nöjd, fick många fina foton och jag var medvetet dålig på att sålla för jag tyckte det var många foton som var värda att spara på. Blev ca 60 bilder totalt.

Tycker det är väldigt lätt och roligt att fota hästar som jag tycker är snygga, jag känner mig mer inspirerad då. Vissa hästar tilltalar mig mer än andra helt enkelt. Big är en sådan häst. Hans modell tilltalar mig, jag tycker han har fin utstrålning och jag älskar hans färg. Jag hade riktigt trevligt under fotograferingen och jag är tacksam att Sara kunde ge lite av sin tid den dagen så jag fick göra en av de sakerna jag älskar allra mest.


Att sätta en fungerande prislista är verkligen skitsvårt. Den ska vara rättvis mot mig så jag går runt och får betalt för det arbetet jag lägger ner men den ska även vara rimlig och matcha vad kunderna faktiskt är beredda att betala. Det svåra i just denna branschen är att vad mitt jobb är värt och vad kunden är beredd att betala ofta ligger väldigt långt ifrån varandra.

Nytt för i år blir att jag kommer dela upp försäljningen i webbfoton och högupplösta foton.

Webbfoto: Storleken kommer ligga på 2048px och bilden kommer lämpa sig till användning på webben (Som tex facebook, bloggar, hemsidor osv). Perfekt för den som till ett lågt pris vill köpa kanske en bild från en tävling bara för att ha som minne och visa upp för andra på sociala medier. (Jämförelsepriset för webbfoton tagna av en fotograf med seriös utrustning och som lagligt betalar alla skatter och avgifter ligger på ca 100-400 sek).

Högupplöst foto: Det högupplösta fotot är inte nedskalat eller förminskat utan är i den storleken den kommer från kameran så att säga. Formatet passar fotoframkallningar och förstoringar. (Jämförelsepriset ligger på 600-1000 sek).

Jag förstår att kunden som bara vill ha nått att visa på bloggen inte är beredd att betala lika mycket för ett foto som den kunden som köper ett speciellt foto i bra kvalité för att kunna göra en förstoring att sätta på väggen. Med tidigare prislistan skapade denna konflikten stora problem men det tror jag att jag kommer lösa nu genom att ha två olika storlekar på bilderna till två olika pris. Då kan man helt enkelt köpa det som passar vad man ska använda bilden till. Mer rättvist mot kunderna och rättvist mot mig.

Foton i lite sämre kvalité finns det gott om och där är konkurrensen hård. Folk fotar själva med sin mobiltelefon, de flesta känner någon som äger någon av de billigare modellerna av systemkamera och det finns en del amatör-/hobby-fotografer som säljer foton till billiga priser.

Högupplösta foton i riktigt bra kvalité kan däremot vara svårare att få tag i. Det är inte var och varannan person som investerat 50 000 kr i sin kamerautrustning. Därför är det befogat att de bilderna kostar mer.

En annan ny grej är att obokade fotografier kommer prissättas efter ett styckpris medans bokade fotograferingar kommer prissättas efter en timpenning.

Vid bokade fotograferingar kommer man upp i ett mycket större antal foton än vid tex en ritt under en tävling. Därför blir det snabbt ohållbart höga priser om en bokad fotografering ska grundas på ett styckpris. (Man kommer lätt upp i 20-30 foton). Genom att ta betalt per timme och ett ca-antal av foton kan jag erbjuda ett mycket bättre pris än om man hade betalat baserat på ett styckpris.

Gällande obokade foton och styckpris har jag återinfört rabatter och erbjudanden. Det kommer finnas ett tävlingspaket och kommer även erbjudas en rabatt på dyrare köp.

 

En del kommer nog anse att jag är väldigt dyr och rata att köpa mina foton, men jag känner att jag inte kan bedriva någon typ av välgörenhet bara för att vissa inte förstår hur mycket tid och pengar som ligger bakom mina bilder. Hellre inte sälja alls än sälja till skampriser och förstöra marknaden för andra fotografer. Med det sagt kommer jag ändå ligga låååångt under de priser andra fotografer i min liga tar. Men ni som jämför mig med en amatörfotograf med en 2000 kronors kamera som jobbar svart och säljer foton för 30 kr/st kommer såklart tycka att jag är dyr.

Men allt är ju relativt!

Jag kommer avvakta lite med prislistan och inte publicera den förrän jag funderat över den och gjort alla eventuella justeringar jag vill göra innan säsongen drar igång men ni som redan nu vill köpa bilder är naturligtvis välkomna att kontakta mig för prisuppgifter.


Funderar du på att boka in en fotografering men har svårt att komma till skott och boka för att det känns lite främmande? I det här inlägget tänkte jag beskriva hur processen ser ut för att visa att det inte är så komplicerat som det kan verka.

Det första du bör göra är att läsa lite på min hemsida. Läs igenom köpvillkoren så du vet vad som gäller för användningen av mina foton och kolla på prislistan så du har koll på vad mina foton kostar. Bläddra gärna även i galleriet så du får ett hum om vem jag är som fotograf. Det gör att du får en bättre uppfattning av vad du kan förvänta dig för resultat vid en fotografering.

Sen kontaktar du mig och vi diskuterar vilken typ av fotografering du önskar. Vill du bli fotad när du rider? Vill du ha porträttfoton på din häst? Vill du ha bilder på flera olika hästar? Vi pratar helt enkelt ihop oss om vad det är för foton du har tänkt dig. Jag kommer även ställa lite frågor om hur det ser ut där hästen står (om jag inte varit där tidigare) och be dig tänka på ställen som kan vara passande att fota vid. Jag vill även veta på ett ungefär hur många bilder du har tänkt dig att du vill köpa.

Vi bestämmer dag och tid. Bor du utanför Nyköpingsområdet betalar du reseersättning och den summan ska antingen finnas på mitt konto innan fotograferingen eller så fakturerar jag den. Här kan det bli så att man får vara lite flexibel om fotograferingen är beroende av vädret.

Väl på plats pratar vi ihop oss om vilken utrustning som kan tänkas passa osv. Du får bestämma helt själv men jag kommer självklart med råd om du vill ha tips om vad som kan funka på bild. (Vill du tex ha foton där hästen ser ut att stå lös funkar det inte att fota i alla typer av bett). Är du osäker kan du även fråga om detta vid bokningen om du vill veta vad du ska tvätta och putsa upp innan fototillfället.

Sen tar vi oss helt enkelt dit du tänkt vi ska fota och drar igång. Du behöver inte ha tänkt ut hur hästen ska stå och hur bilderna ska tas. Den biten har jag rutin av så ge mig en häst och en plats så fotar jag det som funkar bäst. Här får du givetvis också komma med förslag och önskemål om du har en tanke om exakt vilka foton du vill ha. Vi fotograferar tills vi känner oss nöjda. Är det något som inte funkar så byter vi plats, byter utrustning osv tills allt känns bra.

Oftast klarar vi oss på två under en fotografering, du håller i hästen och jag ger direktiv och fotar. Hästar är dock olika och ibland kan det vara bra att ha ytterligare en assistent. Vet du med dig att din häst har svårt att stå stilla med spetsade öron är det en fördel om du kan hitta en vän som har lust att hjälpa till.

Efter fotograferingen åker jag hem för att sålla och redigera. Vartefter bilderna blir klara laddar jag upp dom i min FB-grupp där du i lugn och ro kan gå in och titta på bilderna. (Vill du inte att fotona publiceras på fb mailar jag visningsex till dig istället).

Efter att du sett alla bilder och bestämt dig för om och vilka bilder du vill köpa återkommer du till mig med din beställning. Bilderna betalas i förskott (faktura erbjuds vid köp på över 500 sek) och sen levererar jag dessa enligt överenskommelse. (Mail eller skiva beroende på köpet).

Blev inte fotograferingen som du tänkt dig? Ingen fara, jag har inget köpkrav så faller ingen av bilderna dig i smaken behöver du inte köpa något. Det enda det isf kostat dig är den reseersättning du ev betalat. Blev inte bilderna som du tänkt dig pga hästens vinterpäls, dagsformen under ridpasset eller vädret kan du absolut boka in en ny fotografering även om du inte köpte något från gången innan. (Jag kommer dock tacka nej till ytterligare ett fotouppdrag om jag känner att jag inte kan leverera bättre foton vid en andra fotografering).

Skulle bilderna bli dåliga pga något jag gör fel erbjuder jag rabatt på köp som kompensation.

Nu har jag beskrivit hur en hästfotografering normalt går till, principen är dock densamma oavsett om jag fotar din häst, din hund eller dig själv. (Större fotograferingar som tex bröllop har såklart ett lite annat upplägg).

Undrar ni något eller fortfarande är osäkra är det bara att ni kontaktar mig, det kostar ingenting att fråga eller göra en intresseanmälan!

 


Idag så åkte jag ut till Ämtnäs (Emtnäs?) för att fota lite häst! Sökte frivillig på FB igår, Erika taggade Cissi och Cissi anmälde sig frivillig. Jag ville testa nya kameran lite mer såklart för att träna på att fota med den så ville jag även knäppa lite fler bilder med nya huset och gamla telet för att kunna jämföra lite bilder. Bilderna från Stjärnholm blev ju liksom inte mycket att jämföra med.

Vi började med att Cissi tömkörde Tujja nere i en av hagarna. Gården ligger ju otroligt fint, omgiven av åkrar och skog. Lite hus, skjul, staketstolpar och trådar att försöka undvika i bakgrunden men annars en väldigt fin och tacksam miljö att fota i bara man väljer sina vinklar rätt. Tujja (och Cissi) jobbade på fint och jag gjorde mitt bästa för att få bra vinklar utan att vara ivägen alltför mycket.

Måste återigen säga hur nöjd jag är med det djup som blir i bilderna med nya utrustningen. Kanske bara är jag som ser det (som nördar loss och sitter och stirrar på fotona och zoomar in och ut). Men bilderna känns mer levande än med gamla kameran.

Känslan idag ute under fotograferingen kändes lite motig. Det kändes som en vanlig vardag, lite grått och inget direkt som spirade och bjöd på det där lilla extra. Men efter att ha sett fotona på datorn och redigerat så var känslan bara ooooooh underbart. Trots den gråa vardagen tycker jag fotona har det där lilla extra. Det finns en ton i dom jag verkligen gillar, något som gör att miljön ser väldigt vacker och trollsk ut. Jag är fortfarande inte i mål för jag har en hel del att jobba med med nya kameran för att verkligen få till det, men kvalitétsmässigt tycker jag att jag tagit ett stort steg framåt.

Tujja var lite sömnig idag. Trots att hon i tömkörningen stannade framför kameran och blåste upp sig och började posa (allt för att slippa arbeta) var hon lite loj och surig när det var dags för porträttfotona. Det gick dock mycket bättre sen när jag gick ut i hagen för att fota. Alla hästar var sååå nyfikna på mig och kameran och tittade på mig med spetsade öron, innan dom nyfiket kom lite för nära. Fick till slut retirera och ställa mig på andra sidan staketet för att inte få bara massa mular i bild.

Nya objektivet är ju helt underbart att fota porträtt med, jag tycker ändå det funkat bra att fota porträtt med mitt tele men nya objektivet ligger ju i en helt annan liga! Får liksom en perfekt skärpa på ansiktet/huvudet och en vacker oskärpa kring det. Det bidrar till att det som är fotots huvudmotiv verkligen fångar ögat och det ger fotot djup och liv. Jag får en oskärpa både på djupet och ut mot kanterna. Härligt att vara nörd och verkligen kunna njuta av såna detaljer.

Väldigt glad över att Cissi kunde avvara lite av sin tid idag så jag fick chansen att göra denna fotograferingen, den var lärorik och nyttig och nu har jag lite bra foton att sitta och redigera och pyssla med. Känner mig dessutom taggad och motiverad inför nästa fotografering (vilken nu det kan tänkas bli).

Bra dag!


Igår kväll åkte jag ut till Stjärnholm och kollade på när Suzy red hopplektion på Stormen. Med mig hade jag mitt nya hus tillsammans med mitt gamla teleobjektiv för att kolla vilka foton den kombinationen kunde leverera.

Tappar ju en hel del ljus på ett 70-300 mm f/4.5 jämfört med ett 24-105 mm f/4 så jag fick vrida upp ISOt på max. Att stormen är en svart häst gjorde ju inte saken lättare liksom haha. Trots det höga ISOt tycker jag inte att bilderna blev lika grusiga som med gamla huset, återigen: bra brusreducering på nya huset. (Kornig blev det ju dock ändå… men allt är ju relativt och nu jämfört jag med gamla huset).

Tyvärr hoppades alla hinder bort från läktaren så blev inga hinderbilder utan enbart lite foton från framridningen.

Stjärnholms ridhus går inte ta foton i, ljuset är så totalt helkasst att det känns som att det bara är att ge upp. Enda gången det är värt att fota där inne är om man ska fånga något stort och betydelsefullt ögonblick.


Den 18 februari 2015 var jag på Ålberga gård och fotade när Julia och Sara hoppade sina hästar Decci och Big. Då hade jag min Canon eos 550D och ett Canon 70-300. Nu nästan ett år senare, i onsdags den 10 februari var jag där igen och fotade när Sara hoppade sin foderhäst Zelda (som jag skrev om i föregående inlägget). Denna gången med min nya kamera, en Canon 6D och nya objektivet ett Canon 24-105. Nu har jag plockar fram några av de gamla bilderna och har jämfört kvalitén på dom sida vid sida!

Och det är minst sagt skillnad.

På gamla kameran hade jag ISOt på dess max, alltså 6400. Det blev väldigt grynigt och brusiga bilder. Speciellt på fotots mörka partier. Luddiga konturer och fotot återspeglar inte hur ögat såg det. Tyckte då det var en helt ok bild för att vara taget i ridhus, för jag har aldrig fått ett bra resultat i ridhus men ja jämfört med vad den kameran kunde leverera ute i dagsljus var ju bilderna riktigt kass.

Med nya kameran gick jag upp i ett ISO-tal på 12 800 (det är inte kamerans max) och visst blev en del bilder korniga i de mörka partierna men inte alls som med gamla kameran. Enorm skillnad faktiskt vilket kändes underbart! Med nya kameran fick bilderna mycket mer realistiska färger och toner. Fotona fick även ett helt annat djup som jag är störtförälskad i.

Nu vill jag bara fortsätta träna med nya kameran och få fler bilder att jämföra med de gamla. Jag vill se vad kameran kan leverera när jag verkligen lärt mig inställningarna. Kan den leverera lika mycket vackert djup i utomhusfotona som den fick fram en skillnad mellan gammal och ny i ridhuset kan nog mina kommande foton få en helt annan dimension och liv än de foton jag tagit med gamla huset. (Jag tror dock största skillnaden mellan husen kommer fram just när jag fotar i mörkare förhållanden).

Längtar verkligen sjukt mycket efter våren och grönskan så man kan ta magiska hästfoton ute i skogen!